...träffat många härliga människor...



...som provade trajkarna.



...plockat en massa körsbär.



...åkt längs Göta Kanal och äntligen träffat många andra cykelturister (80 % tyskar).



...sett bästa filmen på bio!

/Malin

ENGLISH
This past week in pictures.

Vi får ibland kommentarer och mejl av folk som säger att de inspireras av vår blogg. Nu tänkte vi att ni läsare kunde få vara med och inspirera. Skicka ett mejl [email protected] eller skriv en kommentar om ert bästa cykelminne. Det kan vara allt från dagsutflykten du gjorde förra veckan till den månadslånga cykelsemestern du genomförde på 90-talet. Sen samlar vi allt i ett inspirationsinlägg!

Som bekant råkade vi ut för regnväder för några dagar sedan. Eftersom att det inte är så kul att cykla i regn, gjorde vi lite kortare dagsetapper. Istället ägnade vi oss åt att torka grejerna då tillfälle gavs, och att under tiden plocka en hel del blåbär. Gott med blåbärsgröt till frukost!

På två dagar swischade Närkeslätterna förbi. Det är annat det än Norrbotten som tog drygt två veckor. Det var fantastiskt att komma till de vidsträckta slätterna efter Kilbergen, söder om mysiga Nora, med sina två mil grusväg och bara uppför och nerför. Tror nog också att jag ändrat uppfattning om vilken vägsträcka som är finast. Sårry Ångermanland, men alléerna med de stora, mäktiga lövträden längs vägarna har blivit min nya favoritsträcka.

 

Nu befinner vi oss i Motala, där vi fått en guidad rundtur av de underbara människor vi bor hos här. Vi har bland annat varit vid Göta Kanal och sett hur det går till vid slussarna. Värsta processen! Ikväll ska vi på nåt som kallas Grötlunken i Medevi, vilket känns kult.

 

/Malin

 

ENGLISH

After covering about 170 km in the past two days, we're now pretty far south. The landscape here is really different from that in the north - more open fields and great big (non-evergreen) trees. Yesterday we arrived in Motala, which is a beautiful city by the lake Vättern, which is the second largest lake in Sweden.

För några dagar sen vaknade vi av att det regnade kraftigt mot tältet. Kvällen innan hade vi satt regnskydd på alla väskor och viktiga saker låg i plastpåsar i de regnskyddade väskorna. Men regnar det tillräckligtmycket så hjälper det inte ändå. Det mesta klarade sig eller gick att torka, förutom datorn som blev fuktskadad. Och igår när jag satte in laddaren i datorn dog allt. Kortslutning. Inte har jag råd att köpa en ny heller, så inläggen i bloggen kommer nog att bli glesare. Vi får blogga när vi kan, helt enkelt. Men resan fortsätter ju, och det går fortfarande bra att träffa oss om man vill och sådär.

/Malin

ENGLISH
My computer got damaged by the rain the other day and now it won't start. The trip still goes on, but we won't be able to blog as much as before. We'll still try and write when we get opportunity though.

 

Igår åkte vi vilse. Eller ja, vilse och vilse, vi kom helt enkelt in på en annan väg än vad som var planerat. När middag nummer två - potatissallad och ost - var uppäten svängde vi åt det håll Sverigeledenskyltarna pekade. Den stämde inte med rutten vi hade utritad på kartan, fast det visste vi inte då.

 

 

Trots att vi kom till Stora Tuna istället för Naglarby var det ingen av oss som anade oråd. Där stannade vi hursomhelst och tittade på byns himla vackra kyrka och tänkte "Borde inte vi komma till Naglarby snart?"

 

Det närmade sig kväll och vi började leta efter nånstans att slå upp tältet. Inte lika lätt som i Norrland, där det är glest mellan byarna och tätt mellan träden. Mitt i en uppförsbacke kommer en man ut från sin trädgård och frågar var jag har cyklat ifrån och var jag är påväg. Sen undrar han om jag vill komma in på kaffe. Skyndar mig att cykla ikapp och hämta Sofia som turligt nog har stannat lite längre fram. Vi kommer tillbaka och fikar med mannen och hans fru och det slutar med att vi får bo kvar hos dem över natten. Inte förrän nu, när vi visar dem kartan inser vi att vi kommit fel. Vi skulle inte alls passerat här. Men det gjorde inte så mycket egentligen, så väldigt långt ifrån vägen vi tänkt åka var vi ju inte. Och idag gick det snabbt att rätta till den saken.

 

/Malin

 

ENGLISH

We got lost yesterday. Or rather, went a different way than planned. It all ended up great though, we passed Stora Tuna and had a look at the beautiful church and in the evening a man invited us to have some coffee with him and his wife. They were such nice people, kind enough to let us stay the night. Also, they told us where we were and how to go on from there. Before then we had no idea we were going the wrong way, haha. Oh, well.

 

Innan vi lämnade Falun passade vi på att gå på stan, och hittade bland annat en matmarknad på torget. Mysigt att kunna handla utomhus sådär. Vi strövade omkring en stund, innan vi fortsatte vår färd.

 

/Sofia

 

 

ENGLISH

Before leaving Falun, we did some grocery shopping and walked around for a bit in town.

Ja, det var det nog. Och för den som missat det, kan man lyssna igen här.

 

Sista kvällen i Sundborn, där vi bott sen i söndags, avslutades med kvällsfika bestående av hallon från trädgården, hjortron som grannen plockat och daimglass. Gott!

 

Nu börjar det kännas att vi stått stilla väldigt länge. Visserligen är det skönt att få vila lite då och då, tvätta kläderna och umgås med trevliga människor. Men nästan varje gång vi gör ett längre uppehåll kommer rastlösheten över oss. Vi vill ju åka vidare, komma fram nångång också. Senare idag lämnar vi alltså Falun och fortsätter söderut.

 

ENGLISH

Last night, we had some delicious raspberries, icecream and cloudberries. Though it's nice to have a place to rest, wash our clothes and meet nice people, the feeling of restlessness always comes over us when we stay at the same place for a longer period of time. So today we're leaving Falun behind and continue southward.

Idag när vi cyklade in till Falun för att fika med Magnus från ecoprofile, som också är en trajkare, åkte vi förbi en häst som såg ut som Pippis häst Lilla Gubben.

 

 

Och jag som trodde att de hade målat hästen! Visste inte att det fanns prickiga hästar... Haha, jaaa.

 

Det var kul att träffa en annan liggcyklist och prata om hur det är att ta sig fram på detta alternativa sätt. Magnus berättade bland annat att han brukar trajka fram och tillbaka till jobbet i ungefär två mil istället för att ta bilen. Har hört folk ursäkta sig med att kanske en mil är för långt att åka till jobbet på cykel. Nähe, inte då! Upp på cyklarna bara.

 

/Malin

 

ENGLISH

Today we biked into Falun to meet another triker, and on the way we saw a horse that looked a lot like Pippi Longstocking's! Magnus at ecoprofile Sweden told us about using the trike (or any bicycle) as an excellent substitute for a car.

Vi har verkligen fått oss en ordentlig visning av Dalarna. Våra värdar här har tagit sig tid att visa både det ena och det andra. Igårkväll hann vi med både Rättvik och Leksand som ligger fint till vid Siljan. Såklart med bil då, hade varit lite mycket att ta på en kväll med trajkarna.

 

 

Vid Siljan ligger också mysiga Tällberg som var fullt med sommarturister. Inte särskilt konstigt med tanke på läget och alla fina små hus och hotell.

 

 

/Malin

 

PS. Det verkar finnas ett cykelspår längs med hela Siljan, måste vara väldigt fint att cykla där!

 

ENGLISH

Our hosts really gave us the tour of Dalarna last night. We went to see Rättvik, Tällberg and Leksand - three beautiful places all situated by Sweden's sixth largest lake, Siljan.

Denna regniga dag har vi som tur är inte behövt spendera på vägarna. Istället har vi stannat till hos bekanta i Sundborn, och fått en rundtur bland ortens sevärdheter. Först och främst besökte vi Carl Larsson-gården, som var den kände konstnärens hem och arbetsplats.

 

 

Tyvärr fick man inte ta bilder därinne, men det var verkligen ett jättefint hus, fyllt av gamla böcker, konst och annat fint. Man fick även ta sig en titt på Carl Larssons ateljé, med målningar och skisser och en massa inspiration.

 

 

Trots regnet fortsatte vi till Sundborns kyrka, och gick även på två konstutställningar - en med porträtt målade av Carl Larsson, och en med verk av olika lokala konstnärer. En väldigt fin dag med andra ord, trots det ruskiga vädret.

 

/Sofia

 

 

ENGLISH

It's been raining a lot, but luckily we didn't spend today on the road. Instead we visited the home of a Swedish artist from the 19th century called Carl Larsson. It was a really interesting house, full of old books and art and inspiration. We also visited the church here in Sundborn, and went to two art exhibits with works by local artists. A great day in other words, despite the weather.

 

Efter en lång dags cykling avnjuter man gärna lite kvällsfika i tältet. Väldigt praktiskt att kunna stanna då man känner för det, och bygga sig ett hem för natten, bara sådär. Och finfint då det bjuds på hembakt sockerkaka!

 

/Sofia

 

ENGLISH

After a long day on the road it's nice to enjoy a late night snack in the tent. And it's such a great thing to be able to stop whenever we feel like it, pitch the tent, and have a home for the night.

Bloggar inomhus tillsammans med en flaska ginger ale medan det regnar utomhus, mmm. Fast är det meningen att det ska smaka ingefära, förresten? Smakar ju mest bara sockerdricka. Sa jag förresten att cykelreparatörn i Arbrå inte ens tog betalt? Hjälp, vad schysst.

Idag träffade vi Långfärdscyklisten Gert. Han är på väg norrut mot Dorotea, som en del av sin ambition att cykla genom alla Sveriges kommuner (dock inte alla på en sommar). Våra vägar korsades i Arbrå, där vi fick hjälp med kedjan på cykelverkstan. Vi fick höra om hans upplevelser på vägarna och han provcyklade en trajk för första gången. Kul att träffa en annan cykelentusiast och byta lite erfarenheter, och bra med lite tips och råd från en mer erfaren cyklist.

 

 

På Gerts blogg kan du läsa mer om hans cyklande, och även hitta inspirerande länkar till andra svenska äventyrare.

 

/Sofia

 

ENGLISH

Today we met another cyclist whose ambition is to bike through all the municipalities of Sweden, although not in one summer.

Så sa pappa till oss innan vi åkte iväg. Det ligger nånting i det. När man cyklar så långt som vi gör den här sommaren, då hinner alla saker som skulle hända med en cykel på ett, kanske två år, hända på en sommar.

 

Igår gick kedjan av, men turligt nog med bara fem kilometer från dagsmålet. Jag sa åt Sofia att åka före dit vi skulle, så åtminstone en av oss skulle vara framme i tid. Själv hade jag tänkt putta trajken de sista kilometrarna. Trajken behöve ju fortfarande bli lagad och eftersom ingen av oss kan fixa en kedja som gått av, frågade jag en förbipasserande cyklist efter en cykelverkstad. Det ena ledde till det andra och plötsligt kommer brorsan till cykelreparatören med sin bil till macken där jag stod. Bara sådär har trajken skjuts till reparatörn och jag skjuts till adressen där vi skulle stanna för natten.

 

 

Man skulle kunna tolka missödena som att vi är drabbade av otur. Knappast! Snarare tvärtom. Som sagt, vi åker ju långt och då hinner många saker hända. Och allt som går "dåligt" vänder sig alltid till något bra.

 

/Malin

 

ENGLISH

When you're going as far as we are in one summer, all the things that might happen in a year or two year's time, are likely to happen during just one summer. Yesterday, the bicycle chain broke, but once again we were lucky(?). With just five kilometres remaining to the goal of the day, we decided that Sofia would go ahead, while I lead the trike the last bit of the way. I asked a passing cyclist where I could find a mechanic. One thing lead to another, and before I knew it I got a ride for the trike to a workshop, and for myself to the place where we were going to spend the night. Every time something bad happens, it seems to work out fine in the end. 

Nu glömmer vi olyckan. Vi glömmer lördagens kaos. Och framförallt så glömmer vi en klantigt skriven artikel med lite knäpp rubriksättning. När i artikeln kan man läsa att jag är "arg på polisen"? Om man läser ordentligt ser man faktiskt att jag ändå har någon förståelse för att de hade mycket att göra. Och nej, käre halvanonym kommenterare som tycker att det var "jävligt ruttet att smutskasta polisen", jag kunde inte göra en anmälan via telefon, det var lite av problemet att de först inte ville ta upp en anmälan. Att man var tvungen att gå via Luleåpolisen (som var mycket hjälpsamma och förvånade över sina kollegors i Sundsvall agerande) känns märkligt.

 

En annan sak några inte verkar förstå är att man alltid gör en anmälan när det inträffat en trafikolycka. Spelar ingen roll om det var mitt fel eller förarens, en anmälan ska alltid göras. Ba satt ni vet.

 

Från och med nu kommer bloggen inte handla nåt mer om olyckan, utan vi fortsätter att blogga om resan som vanligt igen.

 

/Malin

 

ENGLISH

Enough about the accident, today the trip continues.

Efter att ha justerat bromsarna en aning har vi nu provcyklat den påkörda trajken, och den går betydligt lättare än igår. Den är ännu inte helt som den ska, men vi hoppas kunna ta oss till Göteborg trots allt. Vår resa fortsätter alltså imorgon, och vi beger oss då söderut från Sundsvall. Denna söndag vilar vi upp oss lite efter den långa gårdagen, och får återigen bo hemma hos vänliga människor och stifta nya bekantskaper. Just nu känner man sig mest bara tacksam - för att det inte gick värre än det gjorde, och för all hjälp vi fått. Skönt att veta att vi inte är ensamma, även i städer där vi knappt känner någon.

 

/Sofia

 

ENGLISH

Yesterday nothing went according to plan. Malin was hit by a car. Fortunately enough she didn't get severly injured, and the trike took most of the damage. Long story short: we spent the entire afternoon getting the trike fixed (by the kindest man who pulled over, who happened to be a mechanic), talking to the police, and getting into Sundsvall (which was our destination for the day). The accident happened about 20 km from Sundsvall. By the time we got into town we still had no idea where we were going to spend the night, but in the end it all worked out.

 

The trike seems to be in a good enough condition for us to be able to continue our trip. Once again we got to stay with some really nice people, and we're taking this Sunday off. Right now we're just feeling really grateful - that it didn't go worse than it did, and for all the help we've recieved.

Innan nån blir rädd och upprörd, ska jag säga att jag mår bra och bara har några skrubbsår. Hamnade i chock först, men har nästan hämtat mig helt nu.

 

Idag blev jag påkörd. Ganska ordentligt påkörd. Och ungefär såhär gick det till enligt mig (och ett vittne): Vi är påväg förbi en rondell och Sofia cyklar före mig över ett övergångsställe. En bil saktar in och när Sofia är över stannar den. Jag tror att bilen har stannat för att släppa över mig, så jag trampar på. När jag är just framför börjar den gasa och kör rakt på mig, som välter med cykeln och hamnar klämd mellan framhuven och marken. I det här läget tänker jag: "Åhnej, nu går trajken sönder."  Nu tror man kanske att det tar slut här, att det var hela historien. Att bilen bromsade när föraren märkte att den körde på någon. Men riktigt så tur hade jag inte. Istället för att bromsa trycker föraren (troligen i panik/förvirring) på gasen. Ungefär nu tänker jag det som står i rubriken. Trajken och jag trycks fram några meter innan bilen äntligen stannar.

 

Det som händer efter är lite förvirrat. Jag vet vad som hände, men inte riktigt i vilken ordning. Vi får förarens namn och uppgifter innan han åker. En kvinna (vittnet) kommer fram och berättar vad hon sett - att bilen stannat och sen gasat när jag körde framför. Vi ringer pappa och berättar vad som hänt. Vi ringer Sundsvallspolisen som säger att de har fullt upp med Gatufesten och "ni vet väl att det var hennes fel?" En man stannar och frågar vad som hänt. Han får veta att jag blivit påkörd och vi undrar om det finns nån cykelverkstad i Timrå, där vi befinner oss. Nej, det finns det inte, den fick läggas ner för fem år sedan. Men hur tur har vi inte - mannen som stannat var ägaren till den cykelverkstan. Han hämtar en släpvagn och tar hem trajkarna och oss till sig och fixar den som blev påkörd helt gratis. Vi hade fortfarande två mil kvar till Sundsvall...

 

Till sist kommer i alla fall polisen och jag får göra en anmälan. Sen kommer en kompis och han och Sofia tar trajkarna in till Sundsvall.

 

Trajken som blev skadad är fortfarande inte helt ok, det var en kamp för Sofia att ta den de två milen in till Sundsvall. Vi vet inte riktigt vad det sitter i, kanske är det bromsen, kanske är det för att ena hjulet är lite snett. Får se imorn, nu är vi trötta och ska sova.

 

/Malin

Många som kommer fram och pratar med oss börjar med att fråga om vi är svenskar. Alla cyklister vi stannat och pratat med har varit från kontinentala Europa + en norrman, inga från Sverige. Särskilt underligt är det ju därför inte att man tror att vi är utlänningar. (Nu har visserligen inte alla stannat för att prata, så nån vi mött kanske varit svensk.)

 

Trots detta är det många - från Sverige - som säger att de också skulle vilja göra en sån här grej. Åka runt och se mer av sitt egna land. Gör det då! Vad är det som hindrar? Alla har förstås inte tid att lägga en hel sommar på att cykla igenom hela Sverige, men det går ju att se landet i mindre etapper. Ett plus är ju att det är både billigare och mer miljövänligt än att flyga utomlands på sin semester. På det bjuder jag på några svenska alternativ för utländska resmål.

 

Fra Oslo? Inte kan de väl vara svenskar...

 

/Malin

 

ENGLISH

"Are you Swedish?" is a question we get a lot. And, well, it's not that strange, considering no other cyclist we've met and talked to has been Swedish. Still, there are so many people here telling us they'd like to do the same and to see more of Sweden. So why don't you?

 

landskapet på väg söderut från Ramsele är typ det snyggaste jag sett. Åk dit nu genast och se själv!

 

/Malin

Ännu en gång råkade vi cykla lite längre än planerat, och kom fram till Ramsele redan igår kväll. Hemma hos Dea bjöds det på kvällsfika, och sedan en guidad biltur genom de natursköna omgivningarna - kändes lite ovant att slippa trampa för att ta sig fram faktiskt.

 

 

Som tack för gästfriheten (och för att vi tyckte den skulle passa perfekt) fick Dea en hatt av oss (som det står Sweden Adventure på). Såhär glad blev hon för det!

 

/Sofia

 

ENGLISH

Yesterday we reached Ramsele, and spent the night at our friend Dea's house. We gave her a hat as a thanks for the hospitality, and because it's a pretty awesome hat (it says Sweden Adventure on it).

Vi träffade (delar av) min familj i Åsele igår och kunde skicka hem lite överflödigt bagage, och fylla på med lite mer nödvändiga grejer. Pappa cyklade med oss en bit på vägen. Vi blev även bjudna på jättegod lunch, och jordgubbar med vaniljvisp som vi sparade till middagen.

 

 

/Sofia

 

ENGLISH

We met my family in Åsele yesterday and got to send some stuff home that we don't need. My dad biked with us for a while on the way into town, and later we had lunch. Malin and I got some strawberries which we had for dinner later.

 

 

 

 

 

 

 

Vi gör inget för att förtjäna all den hjälp vi får. Det enda vi gör är att trampa framåt på trajkarna. Överallt finns ändå människor som hjälper oss på vår väg. Som gladeligen bjuder på skjuts, choklad, mat, hotellrum och rum hemma hos sig. Och vi har inget att ge tillbaka, bara vår tacksamhet. Kanske en liten present ifall vi i förväg vetat om att vi ska få bo hemma hos någon. I jämförelse med vad vi får känns det futtigt.

 

När vi tackade för hotellrummet i Pajala fick vi tillbaka ett: "Det har ni förtjänat när ni cyklat så långt." Det har vi inte alls, men tack för att ni ändå tycker det. Att inte förtjäna det man får men ändå få det, det är väl det som kallas nåd.

 

/Malin

 

ENGLISH

We've done nothing to deserve all the help, all the things that's been given to us. Yet people continue to give us food and a bed to sleep in. All we can give in return is our gratitude. Thank you to all the people that seems to think we deserve their kindness.

 

Då man för det mesta varken har tillgång till TV eller internet passar det bra att ha en bok istället. Här är ett litet boktips, som passar utmärkt då man reser genom skog och mark (och säkert hemma vid köksbordet också). The Call of the Wild av Jack London, helt fantastisk.

 

/Sofia

 

ENGLISH

Without access to TV or internet it's good to have a book instead. I just read The Call of the Wild, and really really liked it.

Lycksele får stå ut med oss en natt till, för vi har just bestämt att stanna under tak tills imorn. Det regnar igen. Schysst nog har vår värdinna gått med på att låta oss bo här fastän hon själv reste bort i morse. Stoppet försenar inte resan på något sätt, hade ändå tänkt sega oss fram de närmaste dagarna då vi har bestämda möten med släkt och vänner inplanerade den kommande tiden. Får skynda på lite imorn istället. Nu ska vi äta lunch i ett hem som inte är vårt, från tallrikar som tillhör någon annan, men maten har vi i alla fall köpt själv. Känns bra.

 

/Malin

 

 

ENGLISH

We decided to stay another night in Lycksele because of the rain. It's nice to be able to have your lunch under a roof when it's pouring outside.

som Malin uttryckte det igår kväll, efter att vi bestämt oss för att cykla ända till Lycksele på en dag istället för två. De gånger vi cyklat omkring tio mil på en och samma dag har vi alltid kommit  fram väldigt frusna och väldigt trötta. Men vi kom fram till Lycksele i alla fall, och inte alltför sent heller - tack vare den underbara vägen mellan Norsjö och Lycksele. Vi gillar väg 365, trots den hemska uppförsbacke som bilden visar. Underlaget gör verkligen skillnad. Vi började dagen med grusväg Vägen från Helvetet, upp och ned för höga backar, med max hälften så hög hastighet som under den senare delen av dagen.

 

/Sofia

 

 

ENGLISH

By now we should know better than biking twice the distance we had planned in one day, but it seems impossible to learn from previous experiences... Yesterday we arrived in Lycksele, one day early, but thanks to the terrific road all the way from Norsjö we were neither very late nor cold by the time we got there. Good roads make a lot of difference when you have three wheels.